Skip to content

Vilken uppgift har skolan?

söndag, 21 augusti, 2011

Vilken uppgift har skolan, är den till för att skapa självständiga individer som kan tänka fritt?

Enlig John Taylor Gatto, pensionerad lärare i New York och kritisk till skolan, så är skolans uppgift att:

  1. förvirra eleverna. Presentera osammanhängande information som skall läras in utantill. Prov och tester som liknar frågor i tv-program, som fyller upp all fritid. Du hör och ser men glömmer lika fort.
  2. lära dem att acceptera sin klass tillhörighet.
  3. göra dem likgiltiga.
  4. göra dem känslomässigt beroende.
  5. göra dem intellektuellt beroende.
  6. lära dem ett slags självförtroende som kräver ständig bekräftelse av experter.
  7. göra det klart för dem att de inte kan gömma sig, eftersom de alltid är övervakade.
Gatto menar att skolan skapades för att industrin behövde arbetare med en rudimentär utbildning och som lärt sig att följa instruktioner och göra som de blev tillsagda. De skulle uppfostras till att bli goda konsumenter. De skulle inte tänka det gjorde andra åt dem.
Kunskapskanalen eller UR visade program för ett par år sedan om gamla skolbyggnader , det intressanta var att på arbetarbarnens skolor så fanns det sedeslärande citat över entréportarna som: ”var duktig så att du bli en god arbetare” etc. Det förkom inte på skolorna för överklassens barn, Undrar om det är den sortens skola Björklund vill återinföra?
Kommer ihåg mitt första år på gymnasiet, det var ett gymnasium som hade varit en realskola där de riktigt fina folket gått, och de följde traditionerna med att deras barn skull också gå där. Jag vet inte varför jag sökte dit men jag kom in och var väl nåt som katten släppat in, de gamla reallärarna gjorde verkligen skillnad på folk och folk. Flertalet som gick där var fullblodsegoister, hjälpa andra var det inte tal om, var man borta en dag gick det inte att låna anteckningar av någon som varit där och deltagit lektionerna. Flyttade under andra året till en nybyggd gymnasieskola på en mindre ort där var det nåt helt annat som gällde, man ställde upp för varandra.
Gattos eller min ”real”skola är inget jag tycker vi skall satsa på, det finns andra alternativ, I USA pågår en heldel intressanta idéer som t.ex. Unschooling. Unschooling  går ut på att eleverna lär sig genom livserfarenheter, arbetslivserfarenhet och sociala interaktioner, snarare än genom en mer traditionell läroplan. Man skall uppmuntra elevens medfödda  nyfikenhet och vilja att lära sig, och det på elevens egna möjligheter och villkor. Det viktigt att eleven hittar det han brinner för, att han hittar sitt sanna jag. Idag handlar det om att de, eleverna, skall ha en utbildning men om de sen egentligen passar och kommer att trivas i yrket är likgiltigt för politiker som Jan Björklund som bara ser industrins behov. Sir Ken Robinson har skrivit en intressant bok, The Element, där han berättar om uttråkade elever och anställda som mot alla odds hittar sin passion. Där finns namn som:
  • Sir Paul McCartney, ingen närmare presentation behövs,
  • Arianna Huffington, grundaren av nättidningen Huffington Post,
    hon var en fattig flicka från den grekiska landbygden som så en bild i en tidning av Cambridge University och bestämde sig för att hon skulle studera där.
  • Matt Groening, fader till The Simpsons.
  • Gillian Lynne, koreograf för musikaler som The Cats, Phantom of Opera. Hon kunde inte sitta still så skolan trodde hon hade, vad vi idag kallar ADHD, och ville placera henne i specialskolan, men mamma hittade en läkare som insåg att hon skulle placeras i en skola där hon fick dansa.
  • Albert Einstein, som hade svårigheter att lära sig saker utantill men var ovanligt nyfiken och kreativ.
Listan kan bli hur lång som helst, det är många som kan berätta om de svårigheter och motstånd de hade i skolan innan de hittade sitt ”Element”.
Som vuxna är det vår roll att hjälpa våra barn att hitta sin passion, inte fundera på om de kommer att kunna försörja sig utan istället låta dem pröva sig fram.
 Varför har de traditionella skolorna inte kreativa ämnen på schemat som musik, teater, konst etc.? Det finns ju skolor med en annorlunda pedagogik som Montessori, Waldorf m.fl., kanske finns det lite att lära från dem? Läste att Waldorf elever inte kan söka vidare utbildningar pga. av att de inte fick traditionella betyg. Som jag sagt tidigare så är frågan vad bevisar egentligen betygen?
I sin bok ”En helt ny värld” berättar Daniel Pink om gymnasieskolan CHAD ( Charter High School for Architecture and Design) i Philadelphia där de har 95% närvaro jämfört med på en vanlig gymnasieskola som har 63% i samma stad. Det finns således lösningar till de problem som skolan har.
Det är ju också så att vi lär oss på olika sätt.
Ett problem i skolan idag är att lärare har för lite kunskaper utanför skolan, det gör försök i den vägen bl.a. i Gränna, där lärarna forskar en del av arbetstiden. En tanke som slagit mig vid flera tillfällen är varför inte låta yrkesarbetande vara hjälplärare på deltid, som arbetslös ingenjör skulle jag själv kunna tänka mig vara det jag ju också djupa kunskaper i IT som lärarna saknar idag, se min tidigare artikel ”Lärare kan ingen IT” .
Innan vi springer iväg ditt Jan Björklund pekar kanske vi borde fundera på om vi inte har andra alternativ.

Vad gör oss lyckliga?

söndag, 21 augusti, 2011

Alla vill vi bli lyckliga. Vi tror att vi blir lyckliga om vi  tjänar mer pengar så att vi kan shoppa mer eller blir snyggare genom att göra en plastikoperation till, helst av allt vill vi bli rika, mycket rika. Vi matas dagligen via reklam att köpa mer och mer, många har byggt sina liv runt dessa ytliga bekräftelser och blir lyckliga för stunden då det köpt något nytt. Samhällsekonomi är grundad på att vi skall köpa mer och mer.  Enlig John Taylor Gatto, pensionerad lärare i New York och kritisk till skolan, så är  skolans dolda agenda att fostra eleverna till att bli goda konsumenter:
”School didn’t have to train kids in any direct sense to think they should consume nonstop, because it did something even better: it encouraged them not to think at all. And that left them sitting ducks for another great invention of the modem era – marketing. ”
I detta ingår också myten om att vi blir lyckligare om vi har det bättre än våra grannar, – oj grannen har köpt en ny bil då måste vi göra det också, vi kan ju inte ha en bil som är ”sämre” än vår grannes.

Jag tror att vi alla är trötta på att leva i dessa myter även om alla inte är medvetna om det.

All erfarenhet och forskning visar att vi blir lyckligare om vi är generösa och hjälpsamma mot andra. Bara en sådan enkel sak som att le mot en person du möter göra att ni båda blir lyckligare, eller har du gott om pengar kanske du skall göra som Warren Buffett m.fl. ge bort dem. I boken ”Generös mot andra – för din egen skull” från 2008 redogör Stephen Post om den forskning gjorts och visar på en hel del goda exempel och erfarenheter. Höjd lön gör dig bara lycklig till en viss gräns, det finns forskning som visar att tjänar du mer än 40 000 så blir du inte lyckligare. Och till de som att fiffla med skatten så tror jag inte att de blir lyckligare av det,  Jan Guillou verkar vara en lycklig man fast han betalar 75% i skatt. En bekant som är företagare, som hankar sig fram men verkar klara sig bra,  fick frågan av en rik person vad han skulle göra om han blev rik, han svar blev att jobba ideellt med något,  hon blev visst väldigt upprörd över svaret – undra vem som är lyckligast?

Forskning visar att altruism har varit en mycket viktig faktor i människans utveckling, chimpanser uppvisar ett altruistiskt beteende genom att hjälpa sina artfränder men också människan. Troligen hade vi inte överlevt som art om vi inte delat med oss till andra i gruppen.

Enligt tyska forskare finns det en genetisk orsakt till vårt altruistiska beteende. Simuleringar med robotar visar också på att efter ett hundratal generationer visar sig att altruism är det optimala för att överleva.

Nationalekonomen Ernst Fehr . Han är direktör för Institutet för empirisk forskning i ekonomi vid Zürichs universitet, inom området beteendeekonomi säger:
”Om vi inte räknar med människans förmåga till altruism kommer vi aldrig att förstå hur marknader, organisationer och familjer fungerar. Att förstå altruismen som drivkraft är nödvändigt för att förbättra samhället.”
Vidare att:  ”Enligt gängse ekonomisk teori skulle man bara ändra lagarna för att göra världen bättre, inte individerna. Jag tror vi dels måste reglera institutionernas belöningssystem så beteendet styrs mot mer altruism, dels skicka de giriga på altruistläger.” (SvD)
Så slutsatsen blir att  om du skall bli lycklig ge av dig själv och dela med dig till andra.

Det låter inte bra för de nyliberala idéerna.

Länkar:

https://nexialisten.wordpress.com/2011/08/15/warren-buffett-sluta-dalta-med-de-super-rika

http://www.psychologytoday.com/blog/minding-the-body/201108/worried-about-money-give-some-away

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172411481

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13197962.ab

http://www.physorg.com/news/2010-11-german-altruism-gene.html

http://www.psychologytoday.com/blog/moral-landscapes/201106/are-individualism-and-collectivism-compatible

http://www.wired.com/wiredscience/2011/05/robot-altruism/

http://www.nytimes.com/2011/04/10/books/review/book-review-supercooperators-by-martin-a-nowak.html?pagewanted=all

http://www.livescience.com/4515-selfless-chimps-shed-light-evolution-altruism.html

http://www.wired.com/wiredscience/2010/03/kindness-spreads/

http://www.wired.com/wiredscience/2011/05/robot-altruism/

http://arstechnica.com/science/news/2006/09/5242.ars

http://whyevolutionistrue.wordpress.com/2011/05/18/david-brooks-and-the-evolution-of-human-altruism/

Om bra och dåliga lärare, och hjälp till blivande lärare

söndag, 21 augusti, 2011

Har skrivit, i bl.a. ”Utbildning=Kunskap?” ,om min erfarenhet av lärare under min skoltid och mina erfarenheter av mina barns lärare. Hittade en intressant arktikel i ‘Psychology Today’, av Judy Willis, M.D., M.Ed., om att vi som har erfarenhet av dåliga lärare borde dela med oss av våra erfarenhet till blivande lärare, frågan är hur kan vi få möjlighet till en sådan kunskapsöverföring?

Lärare kan ingen IT

onsdag, 17 augusti, 2011

Vi  har hört i nyheterna många gånger om att IT-kunskaperna hos lärarna är under all kritik, detta trots satsningar som gjorts för lärare, men hos eleverna är kunskaperna oftast bättre. Min egen erfarenhet av unga och skolan så är de rätt så duktiga på använda datorer, telefoner, webb och andra IT-prylar och IT-tjänster. Varför går det då så dåligt för många elever i skolan?
Kan vara helt enkelt så att lärarna och undervisningen idag inte möter upp mot de kunskaper som elever har och vill bli bekräftade för, eleverna upplever kanske att dagens utbildning, i den värld de lever, inte är relevant?  Om det är så lär det inte bli bättre om vi inför lärarleg och ger lärare högre löner.
I en bloggartikel i New York Times  om en undersökning gjord av Cathy N. Davidson, co-director av den årliga MacArthur Foundation Digital Media and Learning Competition som visar att  “Online blogs directed at peers exhibit fewer typographical and factual errors, less plagiarism, and generally better, more elegant and persuasive prose than classroom assignments by the same writers.”dvs. de skriver bättre,  har bättre faktaunderlag och kopierar mindre då de skriver till likasinnade på nätet. I artikeln säger man också att:
”The new classroom should teach the huge array of complex skills that come under the heading of digital literacy. And it should make students accountable on the Web, where they should regularly be aiming, from grade-school on, to contribute to a wide range of wiki projects.”

Vi vet ju också , vilket också sägs i artikeln, att det de utbildats för kanske inte finns i den framtid som är deras. Många av oss har väl upplevt yrken som försvunnit eller för vilket behovet av personal har minskat som sättare, telegrafist med flera. Cathy N. Davidson säger ”65 percent of today’s grade-school kids may end up doing work that hasn’t been invented yet.” Vad är utbildningsminister Björklunds tankar värda i det perspektivet?

Länkar:
http://opinionator.blogs.nytimes.com/2011/08/07/education-needs-a-digital-age-upgrade/
http://www.dmlcompetition.net/
http://www.rekryteringskanalen.se/Jobbnyheter/haer-aer-listan-oever-yrken-som-har-foersvunnit.html
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=851433

Är det en tillfällighet?

onsdag, 17 augusti, 2011

Är det en tillfällighet att Reinfelt och Borg stoppar femte jobbskatteavdraget just nu? De går ut med detta dagen efter att Warren Buffet skrev sin debattartikel i New York Times där han bl.a. säger  ”I would note that a net of nearly 40 million jobs were added between 1980 and 2000. You know what’s happened since then: lower tax rates and far lower job creation.” – dvs. lägre skatter skapar inte fler jobb. Samma dag beslutar Italiens Berlusconis regering höja skatterna för banker och de rika.

I USA finns det också en grupp av miljonärer som vill att kongressen skall höja skatterna.

Att fler jobb inte skapas med skattesänkningar bevisas också av 60 års amerikansk statistik. När Bill Clinton blev president och höjde skatterna, skapade mer än 20 miljoner jobb. När George Bush tog över och sänkte skatterna så skapade bara 3 miljoner jobb.

Länkar:
https://nexialisten.wordpress.com/2011/08/15/warren-buffett-sluta-dalta-med-de-super-rika/
http://washingtonindependent.com/115011/warren-buffett-the-mega-rich-shouldnt-get-treated-like-spotted-owlshttp://svt.se/2.22620/1.2504403/reinfeldt_vi_infriar_valloftet
http://www.hollandsentinel.com/mobile_opinion/x2111990417/MY-TAKE-Lower-tax-rates-don-t-bring-higher-job-growth

Warren Buffett – Sluta dalta med de super-rika!

måndag, 15 augusti, 2011

Efter att jag publicerat artikeln Vart är vi på väg? – En global revolution? så hittade jag  och läste en debattartikel av Warren Buffett i New York Times där han ber kongressen höja skatter för de mycket rika. I inledningen talar han om :

”våra ledare har begärt delat offer, men när de frågade glömde de att fråga mig. Jag kollade med mina mega-rika vänner om vilket offer de förväntade ge, men de hade också lämnats oberörda.”

”När våra fattiga och medelklassen kämpar för oss i Afganistan, och när de flesta Amerikaner kämpar för att överleva dagen, så får vi mega-rika extraordinära skattlättnader. ”

I artikeln säger han också att på 1980- och 1990-talet betalade de rika betydligt mer i skatt,  och att det är en myt att höga skatter skulle minska antalet nya jobb, Han visar på att mellan 1980 och 2000 skapades 40 miljoner jobb i USA, men där efter sjönk skatten och antalet nya jobb minskade.

Han föreslår skattehöjningar för alla som tjänar mer än 1 miljon dollar om året.

Han avslutar med att säga ”My friends and I have been coddled long enough by a billionaire-friendly Congress. It’s time for our government to get serious about shared sacrifice.”

Med den artikel sköt han också alliansen och  svenska regering i sank.

Vart är vi på väg? – En global revolution?

måndag, 15 augusti, 2011

På senare tid har vi sett och hört i media om protester, demonstrationer, upplopp, revolutioner, inbördeskrig, instabila ekonomier,  hot om börskrascher etc. Är det en global revolution mot orättvisor vi ser?

Den ekonomiska krisen är ett resultat av vidlyftiga affärer och bedrägligt beteende av banker och företag. Krisen har varit på gång sedan  90-talet med upphaus-ade värden på företag med avsaknad av moral och etik, under 2001 och 2002 såg vi konkurser som Worldcom, Enron m.fl. 2008 kom krisen på allvar och den lever vi fortfarande med. Under alla kriser så har vanligt folk sett hur banker och företag klarat sig tack vare att staten gett mer understöd. Skulderna vill de att staten och folket betalar men när de går  med vinst igen skall den gå till aktieägarna. Många ekonomer ser en likhet med 1030-talets depression med spekulationer, fastighetsbubbla, avreglerade marknader etc.

Förenta Nationerna varnade redan 2008 om att inkomstgapet mellan fattiga och rika ökar detta trots att välden hade en stark ekonomisk tillväxt. Det har blivit svårare och svårare för vanligt folk att försörja sig. Orättvisorna har fått folk att reagera i land efter land, man frågar sig varför man skall betala korrupta makthavare och företagares vinster. På Island vägrar folket att betala de skulder bankerna fått på grund av upplåning, liknande reaktioner har det varit i de skuldtyngda länderna Irland, Portugal och Spanien. I februari i år demonstrerade tusentals indier mot de höga livsmedelspriserna och arbetslösheten. I arabvärlden har det, i det som kallas den arabiska våren, varit protester med krav på demokrati och politiska reformer: i Tunisien, Libyen, Egypten, Marocko, Jemen, Syrien och i flera av dessa länder har det redan varit val om nya författningar och flera kommer att ha allmänna demokratiska val i höst.  Under våren var det protester i det hårt kontrollerade Nord Korea, lite är känt men det  tycks vara en mindre incident på en marknadsplats som eskalerade pga. uppdämda känslor. Det har varit protester i Vietnam, Kroatien, Grekland, och nu senast i England, i Italien planerar fackföreningsrörelsen protester mot de nedskärningar Berlusconi och hans regering avseer att göra. Förra helgen demonstrerade mer än 250 000 i Tel Aviv emot höga levnadsomkostnader och den ökan klyftan mellan fattiga och rika, och i lördags var de 50 000 som protesterade runt om i Israel.
I Sverige har det varit upprop och protester mot barnfattigdomen och emot de ökande klyftorna i samhället, och regeringen fortsätter i sitt gamla nyliberala spår med att avreglera, sänka skatter och öka klyftorna.

Det finns rika som inser problemen med låga skatter för de rika, som t.ex. Warren Buffett som har sagt “The 400 of us [here] pay a lower part of our income in taxes than our receptionists do, or our cleaning ladies, for that matter. If you’re in the luckiest 1 per cent of humanity, you owe it to the rest of humanity to think about the other 99 percent”. 51 tyska miljonärer tycker detsamma som Buffett, men några svenska finns mig veterligen inte.
http://www.timesonline.co.uk/tol/money/tax/article1996735.ece
http://www.cnbc.com/id/37610762/German_Millionaires_Volunteer_to_Pay_Rich_Tax

Det finns likheter med tiden före franska revolutionen, där det fanns en liten elit som var skattebefriade, lagar var inte till för dem. Samma elit uttryckte åsikter om att folket var lata och olydiga. Feodala förtryck och dålig förvaltning med en stor upplåning bidrog till ett franskt samhälle som var moget för en revolt. Revolutionen förgicks av ett antal mindre revolter i provinserna. Det var en nedåtgående ekonomisk spiral i slutet av 1700-talet. Alla kungens, Ludvig XVI, finansiella rådgivare kom till samma slutsats, att Frankrike behövde en radikal förändring i den offentliga beskattningen, men det var impopulärt så i tur och ordning fick rådgivarna sparken. I spåren efter den franska revolutionen följde en våg av revolter i andra delar av Europa men också i de europeiska kolonierna.

Pågår en global revolution? Ja det gör det!

Länkar:
http://www.wealthvest.com/blog/2010/11/05/great-depression-vs-great-recession-devaluation-unemployment-global-trade-everything/
http://www.un.org/apps/news/story.asp?NewsID=28590&Cr=INCOME&Cr1=ILO
http://neverloseaholycuriousity.blogspot.com/2009/05/great-wealth-transfer-by-paul-krugman.html
http://krugman.blogs.nytimes.com/2010/09/19/rat-race-america/
http://oecdinsights.org/2011/03/14/high-times-for-the-jet-set/
http://www.rb.se/press/kommentarer/Pages/Statsministern_ser_inte_de_okande_klyftorna_och_barnministern_kallar_oss_oseriosa.aspx